| Finländsk
konsthistoria - kort introduktion
Under 1800-talets nationella strävanden
i Europa, lägger att antal av Finlands främst konstnärer
och författare de grundstenar som format den Finska nationen
och identiteten. På samma sätt som en grupp unga och
radikala balter (tyskarna i Estland och Lettland) lyfter fram
de nationella språken estniska och lettiska som centrala
i nationsbyggena, skapar de finländska författarna och
konstnärerna, varav de flesta är svensktalande ett nationsbygge
grundat på myter och ett framlyftande av de finska språket.
Centralt i detta nationsbygge är mytologiseringen
av Karelen den sk karelianismen. I mitten av 1800-talet gör
författaren Elias Lönnrot ett antal fotvandringar i
Fjärrkarelen där han samlar in berättelser och
runosånger. Dessa bildar underlag till Kalevalaeposet, en
sago- och skapelseberättelse som sedan blir en röd tråd
i nationsbygget.
Under senare delen av 1800-talet försöker
den ryska centralmakten öka kontrollen över sina randområden
i Baltikum och Finland genom russificeringskampanjer. Konvertering
till ortodoxa kyrkan och övergång till ryska språket
är kärnan i dessa kampanjer för att utplåna
andra etniska identiteter. De viktigaste symbolerna för russificeringskampanjerna
är de stora nybysantinska katedraler som uppförs på
centrala platser i randområdens huvudstäder, Uspenskijkatedralen
i Helsingfors, Alexander Nevskijkatedralen i Reval/Tallinn och
Den heliga moderns katedral i Riga.
Som en stark reaktion mot denna russifiering följer
vid 1800-talets slut en mängd konstnärer i Lönnrots
spår. Axel Gallén och Mary Slöör gör
sin bröllopsresa till Fjärrkarelen 1890. Resan kommer
att bilda underlag till en stor del av Galléns (från
1907 Akseli Gallen Kallela efter förfinskning av sitt namn)
konstnärskap. I Galléns fotspår följer
Jean Sibelius, Eino Leino (tidigare Armas Lönnbohm) med flera.
Även arkitekten Eliel Saarinen hämtar sin inspiration
i Karelen. I tidens anda anammar man nationalromantiken en parallell
konstriktning till jugend som hämtar sin inspiration från
myter och folkkultur.
I finländsk kultur skapar detta en blomstringstid
med Gallen Kallelas Kalevalasviter, Sibelius tondikter, Eliel
Saarinens mytiska byggnadsverk som Pohjalahuset på Unionsgatan
i Helsingfors och järnvägsstationerna i Viborg och senare
Helsingfors. I dåtidens världsutställningar får
den finska nationalromantiken sitt internationella genombrott.
Dessa utställning fungerar även som generalrepititioner
för en självständig nation.
Med Finlands sälvständighet 1918 blir
även Gallen Kallela general Mannerheims adjutant och skapar
då en mängd nationella symboler som uniformer och flaggor.
På 1930-talet präglas Finland internt
av språkstrider och formmässigt gör funktionalismen
sitt stora genombrott med Alvar Aaltos geniala och omfattande
byggverksamhet som bildar ett totalt brott med nationalromantiken.
Vid den här tiden uppförs bl a Viborgs stadsbibliotek
och sanatoriet i Pemar efter Aaltos ritningar. Andra världskriget
bildar ett skarpt brott i Finlands historia. Fredsfördraget
med Sovjetunionen är mycket hårt. Finland tvingas betala
världshistoriens största krigsskadestånd samt
avträda hela Ladogakarelen och Karelska näset till Sovjetunionen.
De mycket hårda ekonomiska villkoren och förlusten
av nationens mytologiska hjärta Karelen bildar en bakgrund
att förhålla sig till för efterkrigstidens nya
generation av konstnärer och formgivare som kommer fram under
1950- 60-talet. Vuokko Nurmesniemi bryter i början av 1950-talet
helt med den rådande normen av småblommiga textilmönster.
Hon skapar en en ny stil av rena färger och former i en radikalt
avskalad modernism, först i Marimekkokollektionerna och sedan
i de egna kollektionerna. På samma sätt bryter Björn
Weckström i början av 1960-talet med den traditionella
synen på smycken genom att skapa kollektioner för Lapponia
i guld, plast och silver som formmässigt bryter mot tidigare
normer och traditioner
Några
länkar i anslutning till vår resa:
Möt
författaren Margareta Attius Sohlman,
SVTplay»
Nytt
ljus på Gallen-Kallela,
Huvudstadsbladet, hbl.fi»
Kalevala
granaína – en fjärran spegel av vårt nationalepos,
gallen-kallela.fi» |